/Svar: Hej Karl. Att ta in luften genom en jordledning för att förvärma den på vintern och kyla den på sommaren är en gammal teknik. I Persien tog man in sin tilluft genom qanater, underjordiska kanaler som förde fram vatten från bergen till byar i öknen. Man lade kanalerna under marken för att slippa avdunstning och förorening av vattnet. Luften som man tog in var sval och hade hög luftfuktighet, något som skänkte svalka i det heta ökenklimatet. Även i Lappland i Vuollerimboplatsen, i Jokkmokks kommun har man hittat rester av stenåldersbostäder som tog in friskluften till eldstaden genom en jordledning.
Inom ekobyggandet började man använda jordledningar redan på 70-talet för att minska uppvärmningsbehovet vintertid. Jag har besökt ett 30-tal hus med jordledning och aldrig hört någon som ångrat sitt val, men man måste veta vad man gör. För att det skall kunna uppstå mögel så krävs att det finns organiskt material, fukt, värme och ljus. Jordledningarna skall därför vara av ett icke-organiskt material, vanligtvis betong eller plaströr. Använder man plaströr så skall man använda rör som är avsedda att ligga i marken och som inte avger lukt eller emissioner. Vanligtvis används 200 mm avloppsrör av PP (polypropen) och i Tyskland har man tagit fram speciella rör för detta (Rehau). Fukt kan som du påpekar bildas i luftkanalen genom kondens främst sommartid, därför är det viktigt att man lägger rören i lutning så att fukten kan rinna ut och dräneras bort. På våren är det till och med en fördel att luften släpper en del av sin fuktighet innan den tas in i byggnaden. Man lägger rören på frostfritt djup (2m), där det är mörkt och svalt hela sommaren precis som i en jordkällare, och längden på rören varierar efter hur stort utrymme de skall ventilera men är ofta 20 – 40 meter långa.
Ett problem som kan uppstå är att det kommer in oönskat organiskt material i ledningen som kan börja förmultna. Därför skall man förse rörets mynning med ett finmaskigt nät. Om man bygger på en plats med luftföroreningar så kan man sätta dit ett filter, vanligtvis ett såkallat flimmerfilter som har lågt tryckfall och därför är särskilt lämpade i självdragssystem. Man skall också utforma kanalerna så att det går att rengöra dem om det skulle ha kommit in smuts i dem. Man kan till exempel lägga in ett klent plastsnöre i kanalerna så att man kan dra igenom en viska genom ventilationskanalen en gång om året, precis som man byter filter i FTX-aggregat en gång om året. Eller så utformar man jordledningen så att man kan spola den ren vid behov. Därför bör kanalerna hållas så raka som möjligt och inte ha 90-graders böjar, utan istället använda 45-graders böjar. Det är också en fördel om det går att inspektera kanalerna.
Jordledningar används vanligtvis i hus med självdragssystem där man inte har värmeväxlare och fungerar energimässigt som en värmeväxlare med cirka 35 procent verkningsgrad. Men jordledningar används också för att förvärma/kyla tilluften i hus med FTX-system, någoning som är vanligt i Tyskland.
Varis Bokalders
