Solel är framtiden!

Att vi måste bli kvitt vårt beroende av fossil energi är de flesta överens om. Solen, urkällan till all energi på jorden, kan bli den stora rena globala energikälla vi så väl behöver. Ny forskning visar att solelen inte bara räcker till – den är renare, effektivare och enklare att producera än andra energislag – det gäller bara att vi satsar på rätt sätt.

Så gott som alla energikällor vi känner, från petroleum till bioenergi, för med sig mer eller mindre stora miljöproblem. Bioenergin är visserligen förnybar men odlingen av bioenergi bidrar till att arter utrotas. Dessutom binds kväve in vid förbränningen vilket ger problem med övergödning. Kväveövergödning och utrotning av arter är problem som hamnat i skuggan av klimathotet, men som kanske är ännu mer akut hotande mot vår jord än klimatproblemen.

Vattenkraften är ren men förstör livet i de vattendrag som exploateras och somliga menar att vindkraftverk förfular miljön. Kol, olja och naturgas är ändliga resurser som smutsar ner och bidrar till de skenande klimatförändringarna. Kärnkraften må vara ren, men avfallet kan fortfarande inte förvaras säkert, och händer en olycka är katastrofen ett faktum. Återstår solen – en ren och förnybar energikälla som uppvisar väldigt få miljöproblem.

Andreas Molin, doktorand på Linköpings universitet, forskar på solenergi och visar där på solens enorma potential – även på våra förhållandevis solfattiga breddgrader. Trots att solen här under många månader, ursäkta (!), lyser med sin frånvaro, har vi utslaget på hela året stora möjligheter att ersätta upp till hälften av vårt elbehov med solel. Och det utan att exploatera en enda kvadratmeter ny mark.
Istället kan vi utnyttja de i runda tal 660 kvadratkilometer yta (Kjellson, 2000) vi redan har i Sverige i form av hustak och fasader. Andreas Molins forskning visar att det skulle krävas 2/3 av jordens landareal för att ersätta dagens globala energibehov med bioetanol, på det sätt som bioetanolen produceras idag. För samma effekt behövs med dagens solcellsteknik bara en yta motsvarande Sveriges. Eller till och med halva Sveriges yta om solcellerna placeras där solen lyser mest.
För att ta ett exempel i mindre skala: Att köra en bil driven av solcellsel 1000 mil per år kräver en yta på 15 kvadratmeter medan en etanolbil för samma sträcka kräver 5000 kvadratmeter. Solel är med andra ord extremt arealeffektiv.

De minimala miljöeffekter solelen har härrör från tillverkning och transport, vilka i förlängningen också skulle kunna vara solcellsdrivna.
– Eftersom ingen ny mark krävs påverkar den inte heller den biologiska mångfalden och den bidrar inte till övergödningen, säger Andreas Molin.
Goda förutsättningar för ren el således. Problemet idag är att de praktiska förutsättningarna för att få fler att satsa på solel inte är optimala. Trots ett stort statligt investeringsstöd blir återbetalningstiden fortfarande onödigt lång, visar Andreas forskning.
Det beror på att regeringen i våras valde att inte införa nettodebitering – det vill säga att kunden, exempelvis du och jag om vi väljer att installera solceller, betalar mellanskillnaden av den el vi köpt och sålt – som regeringens egen utredare professor Lennart Söder föreslog.
Istället valde regeringen att låta Energimarknadsinspektionen utreda frågan ytterligare. Under tiden mäts solelen fortsatt timme för timme istället för att kvittas månads- eller årsvis.
För producenter och elbolag vore det mest lönsamt att kvitta elen årsvis, visar Andreas Molins forskning.

Däremot gynnar inte nettodebitering staten som skulle gå miste om en del intäkter i form av energiskatt.
– Årsnettodebitering ger möjlighet att bygga en stor solcellsanläggning som täcker hushållets hela årsbehov av el. Vid timmätning blir man tvungen att sälja all överskottsel som matas ut till nätet till spotpris. Och spotpriset är endast en tredjedel av priset du köper el för, säger Andreas.
Vid årsnettodebitering byter man istället kilowattimmar mot kilowattimmar med elbolaget och varje kWh blir på så sätt värd ~1, 20 kronor eftersom man då undviker alla rörliga kostnader för el som elspotpris, energiskatt, nätavgift, elcertifikatsavgift och moms.

Elmätaren snurrar så att säga baklänges när solcellerna producerar mer el än hushållet gör av med. Den överskottsel som produceras dagtid skickas tillbaka ut i elnätet och kommer elbolagen till godo. Solelen är mer värd än snittelen, tack vare att efterfrågan på el i vårt elnät är större dagtid och därmed elpriset högre på elbörsen Nordpool. Därför tjänar även elbolagen på utbytet. De får dyr solel dagtid och ger tillbaka el som är billigare på kvällstid när solelsproducenten behöver den.
Forskningsresultaten visar att priserna på el dagtid som regel är högre än elpriserna vintertid då solcellerna producerar mindre. Också det gör årsnettodebitering fördelaktig för elbolagen. Och för egen-el konsumenterna.

Hur stor anläggning man kan bygga för att få ut 1,20 kr/kWh är helt beroende av vilken sorts debitering som gäller.
– Med kravet på timmätning som gäller nu kan man bygga en anläggning som täcker 10 procent av årsbehovet, debiteras man månadsvis kan 50 procent av behovet täckas och vid årsnettodebitering lönar det sig att bygga en anläggning som täcker hushållets hela elbehov, alltså ett nollenergihus, förklarar Andreas.
Har du en villa som drar 5000 kWh per år kan du med andra ord som mest ekonomiskt optimalt installera en balkong­elanläggning som ger 500–1000 kWh solel med dagens krav.

Ska vi i Sverige kunna leva upp till EUs krav på ”almost zero energy houses” (nästan nollenergihus) från och med 2020 måste regeringen införa ett system som gör det lönsamt att satsa på egen el. Vi får se vad Energimarknadsinspektionen kommer fram till.
System med nettodebittering finns redan i bland annat Danmark och Tyskland.

Text Karin Holmberg