Tweet

 För att vara mer precis var mars i år den första månaden som huset gick med plus och den 23 maj sjönk elmätarställningen under noll.

Då kunde vi för första gången känna oss rätt säkra på att huset faktiskt skulle bli ett plusenergihus, berättar Andreas entusiastiskt.
Elen generas av de 68 kvadratmeter solceller som täcker  större delen av villatakets sydsida. 12 kvadratmeter solfångare som ger värme och varmvatten får också plats.
En elcertifikatmätare i huset mäter elproduktionen och rapporterar dagligen – via nätbolaget Utsikt Nät AB – timmätvärden till Svenska kraftnät. För varje MWh (1 000 kWh) man levererar ut på nätet får man ett elcertifikat som kan säljas för 200–300 kronor. Men för att familjen verkligen ska kunna tjäna pengar på sin överskottsel krävs att regeringen och elbolagen tillåter årsnettodebitering.
– Med årsnettodebitering skulle vi kunna slippa alla energikostnader. Vi skulle förmodligen också kunna använda en del av överskottselen till att tanka elbilen. Det vore ett verkligt gynnsamt läge, säger Andreas.

Men där är vi inte än. Än så länge är den primära tanken att husets solceller, genom att producera ett överskott av el, ska betala av den energiskuld varje byggt hus dras med.
– Jag kallar det för sann energineutralitet, det vill säga att man även tar med i beräkningen den energi det kostar att bygga ett hus. 
– Säg att det kostar 100 000 kWh att bygga ett hus och man har 2 000 kWh överskott av el varje år, då återbetalas huset på 50 år och det är först då man de facto har en energineutral byggnad, menar Andreas.
Synsättet innebär att man tar hänsyn till husets hela livscykel. Betong och stål exempelvis kostar mycket energi att ta fram, medan träkonstruktioner är energibilligare.
– Men frågan är vilket material som håller längst? Kanske är det bättre att satsa på cellplast istället för halm, för att

det isolerar mycket bättre och håller längre?
För att klara av att skapa ett överskott av energi krävs förstås inte bara solceller på taket – man måste se till att inte ”elda för kråkorna”. Andreas Molins hus är därför extremt lufttätt efter att ha fått på en helt ny overall från topp till tå.
Huset har dränerats och den ursprungliga, fuktriskabla EW-grunden har tilläggsisolerats. Andreas har också lagt ner en enkel jordslang under huset för att kunna dumpa överskottsvärme från solvärmen ner under grunden.
– Det bör kunna fördröja nedkylningen när hösten och vintern kommer, tror Andreas.
Hela det gamla husskalet inklusive taket har också klätts med 20–25 centimeter tilläggsisolering i form av en nyare sorts cellplastskivor som heter Graphite. Det är helt enkelt frigolit som innehåller grafit (kol) vilket ökar isoleringsförmågan med upp till 30 procent jämfört med vanlig vit cellplast, enligt tillverkaren.
– Vi ville ha lösningar som håller länge och därför kostar mindre energi i ett livscykelperspektiv, säger Andreas.

Tillverkningen av cellplast är dock väldigt energikrävande?
– Det är den kanske, per kilo. Men det går inte åt så många kilo, säger Andreas, som menar att andra konventionella isoleringsmaterial är likvärdiga i fråga om energiåtgång vid

tillverkningen. Cellplastens hållbarhet råder det delade meningar om.
Invändigt är väggarna klädda med träskivor täckta med vit organisk puts som inte färgar av sig likt kalkputs.
– Det är en puts som är lite fjädrande och inte spricker även om man som vi har en träskiva bakom, säger Andreas.
Alla fönster är 3-glas med ett medel U-värde på 0,77, enligt tillverkarens beräkningar.

Efter att huset försetts med sitt nya membran och de nya fönstren läcker det 500–600 kWh per år att jämföra med 6 000–7 000 kWh om året före isoleringen.
Solfångarna ger en del värme till golvvärmeslingorna i kök och badrum men när det är som kallast och mörkast är den huvudsakliga värmekällan en värmepump ansluten till en ackumulatortank som Andreas själv har konstruerat.

– Värmepumpen har en kondensorslinga i ackumulatortanken. Slingan gör att jag kan plocka ut värme vid 25°–35° till värmesystemet som inte behöver så mycket mer. Samtidigt får jag gratis värme som är på 60°–90° som vi använder till varmvatten.
– Ju lägre temperatur du kan ha på elementen i ditt hus, desto mer värme kan du göra per kW el du stoppar in i din värmepump. Bygger man ett tätt, superisolerat hus kan man sänka temperaturen på elementen och samtidigt förbrukar värmepumpen mindre el, avslutar Andreas som till vardags är doktorand vid Linköpings universitet inom ämnet lågenergibyggnader.