Tweet

FRÅGA:Det är roligt med alla solföljare man nu kan läsa om på nätet. Men jag är förvånad över att de är så dyra. Är de värda pengarna? Och hur klimatsmarta är de med tanke på energikostnaden för att producera en sån maskin plus fraktkostnader, motorer och elektronik?
Erik Åsberg

SVAR:SVAR: Solföljare är en klok maskin eftersom den höjer produktionen från solceller med ca 30%. Många tillverkare skriver 40% men vi själva har bara nått 30% över helåret.
Men visst är de dyra. Det är ju nästan handgjorda produkter, det finns ingen stor marknad utom för riktigt stora solföljare åt solcellsparker. Och de är för stora för hemmabruk.
Om man har gott om plats för solceller är det nästan alltid mer ekonomiskt att helt enkelt sätta upp några paneler till.
Istället för 2000W sätter man upp 2600 W. Det kostar mindre än en solföljare men ger ungefär samma totalresultat.
Men för de som inte har fina ytor mot söderläge är solföljaren en bra lösning.
Dessutom ger den lite mer el vid lätt snöperiod, då snön inte fastnar på en följare på samma sätt som på ett tak. Vid kraftig kyla och snö blir dock även solföljaren fylld av den vita massan vi solcells­entusiaster har svårt att älska. Solceller under snö ger ju ingen el.
Solföljare kan produceras utifrån enkla standardelement, de kan även byggas av återanvänt material. Men det kräver att marknaden kommit igång.
Vi på Egen el har just satt upp fem helt nya typer av solföljare i Katrineholm. Stora pjäser och små. Och vi kommer nog att presentera fler framöver.

Hur vet jag hur mycket det
måste blåsa?

FRÅGA: Jag är intresserad av vindkraft men orolig för att det inte lönar sig. De flesta vindkraftverk man läser om verkar kräva väldigt stark vind. Måste det verkligen storma för att det ska ge el?
SVAR: Vindkraft handlar om mängden luft vinden pressar på rotorbladen som sedan snurrar. Det mäts i meter per sekund. Problemet är att luften är i kubik, dvs en meter mer per sekund ger runt tre gånger så mycket kraft. Det betyder att 4 m/s i medelvind är mycket mindre än 5 m/s. Har man låg medelvind ska man bara ha riktigt små snurror och då som komplement till solceller. Under 5 m/s i snitt är lite vind för snurror.
En snurra som har en effekt på 500W brukar ge 500W bara vid 12 m/s. Dvs stark blåst. Vid
4 m/s får du istället kanske 20 W. Normalt visar tillverkarna av vindkraftverk kurvor på det här.
Enda sättet att veta hur mycket det blåser är att mäta vinden i några månader. Det gör man med en anemometer. Enkla varianter av sådana finns på Clas Ohlsson. Att be företag mäta är tyvärr rätt dyrt.
Ett annat sätt är att hyra en snurra några månader. Det finns riktigt små snurror på 12 V som man kan sätta på en stålpinne och sen mäta producerad el efter en månad.
Man kan också använda ett gammalt knep för att mäta vind.
Ta en kartongbit, 30 x 15 cm. Tejpa en krona längst ner på kartongbiten. Håll kartongen försiktigt mot vinden med bägge händerna. Om vinden tar tag i kartongen så att du får 30 graders lutning på den, ja då är det 2-3 m/s. Om du får 45 graders lutning har du 4-5 m/s. Över 80 grader blåser det rejält, över 6 m/s.
Det här är givetvis bara en fingervisning för dig som vill veta vad som menas med stark, respektive svag vind.
Inget du ska basera ett inköp på.
Men det kan ge en uppfattning om ifall det är lönt att börja mäta vinden på riktigt.

FRÅGA: Jag har hört dig berätta i radio att man kan cykla fram sin el och driva till exempel sin TV. Är det verkligen sant? Varför gör inte alla det i så fall?
Lars Bengtss

SVAR: Det finns människor som gör det här och skriver bloggar och annat på nätet. Men nej... Det är INTE ett realistiskt sätt att göra sin el. Det är roligt (tycker en del).
Och lärorikt. Man upptäcker hur mycket energi vi människor slösar med (eller man kan också se det som en god lektion i hur mycket el vi faktiskt får från vind och sol...)  
Om jag cyklar riktigt ordentligt kan jag få ut kanske 150W från min cykel. Jag har då en liten trumma på bakhjulet som driver en generator.
Det räcker till att titta på TV. Men jag orkar bara hålla takten i kanske 10 minuter så det får bli rapport eller andra korta program. Inga långfilmer.
Allvarligt talat ser jag det mer som en pedagogisk sak. Jag brukar låta skolungdomar prova cykeln, för att lära sig hur enkelt detta med el också kan vara. Man kan göra el av allt som rör sig.

Vilka solceller är bäst?

FRÅGA: Hej Johan! Jag ska sätta upp solceller men förstår inte vad skillnaden egentligen är mellan de olika sorterna. Det enda jag får fram är att verkningsgraden är högre på en del än på andra. Vad ska man välja?
Edina Persson

SVAR: Det är olika producenter till de olika typerna av solceller och tyvärr är branschen inte så mogen att jämförelser mellan dem är tillräckligt enkla och informativa.
Kiselsolceller – de vanligaste vi har – är idag effektivast när det gäller Watt (W) per kvadratmeter. Men de har nackdelar också. Dels är de lite dyrare per W, men de är också känsligare för skuggor och moln. Även om de ger mer el när solen skiner som bäst är det alltså inte helt säkert att de ger mer el på helåret.
Kiselsolcellerna är också lite känsligare för värme. En riktigt varm dag blir elproduktionen faktiskt lägre än en solig höst eller vårdag.
En fördel är att om man har bra läge eller har en solföljare som följer solen, får man lite mer el med kiselsolceller.

Tunnfilm finns i olika utföranden och är den del av solcellsindustrin som det satsas mest på just nu. Mycket utvecklas, det finns spännande projekt där man kan ”måla” tunnfilmssolceller på ytor som glas eller vägg. Det finns massor med fiffiga lösningar som bygger på att man helt enkelt integrerar dem i befintliga byggnader utan att de märks. MEN de produkterna finns inte riktigt ute på marknaden än.
Tunnfilm är bättre när det är skugga och den enda verkliga nackdelen är att du behöver en större yta jämfört med kiselsolceller. Men de flesta tak är ju stora i Sverige.
Eftersom de inte är lika känsliga för den perfekta solinstrålningen så ger en solföljare troligen inte lika bra resultat.
Dock är spänningen från tunnfilm ofta lite högre så man får tänka på hur man kopplar panelerna och vilken växelriktare som passar.
Kostnadsmässigt tycker jag det inte blir så stor skillnad i slutändan idag.

Jag retar mig lite på bristen på jämförelser så jag har faktiskt startat en själv.
På vår solcellspark i Katrineholm har vi på en bod 480W kiselsolceller bredvid 480W tunnfilmssolceller. Se bilden.
Om ett år vet vi vilken som fungerar bäst på denna plats!
Nästa steg är att vi testar tunnfilm på solföljare bredvid kiselsolcell. Då ser vi om tunnfilmen har lika stor nytta av solföljning som kiselsolcellen.

Vilka regler gäller för egen el?
FRÅGA: Jag har läst mycket om egen el men är ändå osäker på hur det fungerar. Mitt elnätsbolag säger att det inte är riktigt klart vad som gäller än. Hur är det egentligen?
Sverker Bodén

SVAR: Alla kan göra sin egen el och i Sverige FÅR alla göra sin egen el. Det är reglerat i ellagen.
Alla har rätt att sätta upp solceller på sina hus och alla har rätt att utan bygglov få ha en liten snurra (under 3 m i diameter) på en mast på sin tomt. Regeln är att OM den faller ska den inte kunna ramla utanför tomten.
Eftersom el är farliga saker som ska hanteras rätt finns det därefter en hel del regler om hur man gör.
På flera nätbolag har man nu själv lagt ut information om det här (bla Fortum).
Man måste alltid kontakta sin nätägare och berätta att man vill göra egen el.
Om din elmätare då bör bytas är det en kostnad som elnätsbolaget ska stå för.
Det är ju elnätsbolaget som äger mätaren.
Sen kopplar man in sin egna el – oberoende om den kommer från vind, sol eller liten vattenpropeller – innanför sin mätare. Vill man ha trefas sätter man in elen på tre faser (det kräver lite större växelriktare) annars kan man också sätta in t ex solceller på en fas och vindsnurra på en andra.
Nu strömmar elen runt i ditt hus på den fas man installerat.
Det är alltid en certifierad elektriker som ska koppla in din egna el i proppskåpet på en egen fas (och med en egen brytare). Däremot har du rätt att själv installera sladd och sätta upp panel/vindsnurra fram till själva proppskåpet.
Du får inte i Sverige koppla in en växelriktare direkt i en vanlig väggkontakt. Detta trots att många små växelriktare levereras med stickpropp.
Så här långt är allt enkelt och klart i Sverige. Men det som inte är klart är vad som händer när du gör för mycket el. Om du har egen el i ett fritidshus där det mesta är avstängt så kommer du ju ändå göra el när du inte är där. Den skickas då automatiskt ut på nätet, allt överskott man inte gör av med själv går ut i de stora ledningarna utanför huset.
Det vill säga, du gör el till elnätsbolaget.
En del elnätsbolag ersätter dig då för den extra el de får. Några med några ören, andra med 50 öre.
En del tar bara emot och tackar (i bästa fall).
Du kan också sälja din överskottsel till elbolag. Det är dock inte klart med ersättningen här. I framtiden kommer det att införas regler om hur mycket du ska ha eller om du får “kvitta” el du sänder ut mot el du köper in.
En utredning pågår som ska vara klar i höst.

Är pengarna slut?
FRÅGA: Är inte solcellsbidraget slut? Ni skriver om att man ska söka, men i tidningarna står det att pengarna är slut.
Martin Andersson

SVAR: Solcellsbidraget är flerårigt. Det betyder att en pott på 50 eller 100 miljoner fördelas varje år. Om du söker solcellsbidrag och inte får det i år så står du helt enkelt i “kön” för kommande år. Så sök om du vet att du vill göra din egen el.